Syrebrist !

Jag känner verkligen hur alla respekterar mig och det jag säger idag.
Eller var det tvärtom. Även om det är av välmening så blir det bara fel. Och jag känner mig som en främling i mitt eget såkallade hem där alla andra bestämmer och gör som passar de själva bäst oavsett vad jag tycker, tänker eller säger. 

Får Panik och kan inte slappna av  känner mig inlåst och vaktad på. 

I NEED SOMETHING CALLED SPACE !

Känns som att jag är i ett fängelse eller nåt. Allt jag gör övervakas in i minsta detalj. Mina papper granskas. Bag in Boxen i kylen känns det på så jag inte nallat vin mitt i veckan. Det rotas i skåp och lådor. Sätts in och sorteras bort nånstans var jag inte vil ha saker eller ens hittar de. Det städas, Diskas och dammtorkas. det bokas tvättstuga och så fortsätter det bara.... 



NU Måste jag i vartfall fara iväg så jag hinner skriva ut grejerna till träffbladet OM jag nu hinner det vill säga.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback